0706-04 97 14 karin@mannayoga.se

yin_yang-svg

Figuren ovan är välkänd för de flesta av oss. Vi kallar den ofta för yin-och-yangsymbolen, men den heter Tai Chi. Begreppen yin och yang kommer från den kinesiska filosofin och visar på den pulserande dynamiken i alltings varande. Pendlingen och balansen mellan motsatser.
Vad som är viktigt att förstå är att yin alltid är yin i förhållande till något som är mer yang, likaså är yang endast yang jämfört med något som är mer yin.

YIN/YANG:                                                                        
svart/vitt
natt/dag
liten/stor
mjuk/hård
kurvig/stram
långsam/snabb
låg/hög
dov, mörk/klar, ljus
feminin/maskulin
vinter/sommar
introvert/extrovert
ornamenterad/stram
måne/sol

I yogan:
tha/ha (HaTha)
utandning/inandning
stilla,statisk/aktiv, flödande
bindväv/muskler
svalka/värme
”passivitet”/aktivitet
koncentration utan ansträngning/koncentration med ansträngning
släppa kontrollen/kontroll
parasympatikus/sympatikus (se nedan)

Efter att ha tittat igenom de två listorna ovan börjar du nu få ett hum om motsatserna och var i Tai Chi-symbolen de hör hemma i förhållande till varandra.

Den svarta (yin-)pricken i det vita fältet och den vita (yang-)pricken i det svarta, visar att det alltid finns ett litet mått av den andra kvaliteten med.

För att förtydliga ytterligare tar jag ett par exempel:

img_6269img_6269img_6269

Den första figuren ovan är yang i förhållande till båda de andra, som är mindre. Den tredje figuren är yin jämfört med båda föregående som är större. Figuren i mitten är yang i förhållande till den tredje, men yin jämfört med den första.

ashtangayoga11

Här bredvid har vi tre utövare av yoga. Den första bilden visar en mycket dynamisk asana, med stor muskelkontroll och skärpa. Den har en större yangkvalitet än båda de andra bilderna.
Nummer två visar en yinyogaposition, sfinxen, som är yinbetonad jämfört med den första bilden, men yang jämfört med den tredje bilden som visar en återhämtningsövning. På den tredje bilden är kroppen buren av golv, kuddar och filtar. Den har större yinkvalitet än båda de andra övningarna.
I varje övning finns det dock en droppe av motsatskvaliteten inblandad. I den första känns övningen inte balanserad om där inte finns ett mått av mjukhet och utvidgning (yin). I den sista övningen krävs en viss mental klarhet (yang) för att inte bara falla i sömn.img_0549_2_sphinx

 

 

 

restorative-yoga-dsr

Det autonoma nervsystemet

Enkelt förklarat kan vi säga att AN, den del av vårt nervsystem som vi inte styr över med viljan, består av det sympatiska nervsystemet (SN) och det parasympatiska nervsystemet (PN).

SN kallas ibland för ”gasen”, det vill säga den del av systemet som får oss att gå igång, vara laddade, aktiva: Yang. Adrenalin försätter oss i beredskap att fly ifrån den attackerande grottbjörnen. Hjärtat pumpar fortare, vissa muskelgrupper dras ihop för att vi ska kunna springa/skydda oss och blodet prioriteras till våra stora muskelgrupper.

När vi sedan sitter tryggt uppe i trädet kan vi pusta ut och PN blir aktivt, ”bromsen”. Här utsöndras en rad lugn-och-rohormoner, bland annat oxytocin, som får oss att släppa muskelkontraktioner, bindväven slappnar av och pulsen sjunker: Yin. Då PN är aktiverat prioriteras matsmältningssystemet, immunförsvaret och fortplantningssystemet.

Balansen i livet

Om vi tar en titt på hur vi lever våra liv kan vi få en ledtråd till om vi behöver tillföra mer av den ena eller andra kvaliteten:

Ett utåtriktat liv med många timmars krävande arbete i veckan, sena kvällar och en fritid med mycket intryck och uttryck, och kanske en hård fysisk träning på det, kommer till slut att behöva tillföras en större yinkvalitet genom att skala av och lägga mer fokus på återhämtning. Följderna kommer annars att visa sig i utmattning, högt blodtryck, sämre immunförsvar eller sömnbrist.

Ett liv som levs i soffan, med relativt få fritidsintressen och sparsamt med fysisk aktivitet kommer att till sist visa sig i letargi, övervikt, depression och understimulans. Här behöver vi föra in mer yangbetonade aktiviteter som umgänge med andra, motion och struktur för att hitta en jämvikt.

Jag hoppas att förklaringarna ovan har bringat lite klarhet i begreppen yin och yang och att det också kan vara till hjälp när det gäller att skapa en balanserad och hälsosam yogaträning och ett liv i balans.

Namasté!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Efter att ha tittat igenom de två listorna ovan börjar du nu få ett hum om motsatserna och var i Tai Chi-symbolen de hör hemma i förhållande till varandra.

Den svarta (yin-)pricken i det vita fältet och den vita (yang-)pricken i det svarta, visar att det alltid finns ett litet mått av den andra kvaliteten med.

För att förtydliga ytterligare tar jag ett par exempel:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Den första figuren ovan är yang i förhållande till båda de andra, som är mindre. Den tredje figuren är yin jämfört med båda föregående som är större. Figuren i mitten är yang i förhållande till den tredje, men yin jämfört med den första.

 

 

 

 

 

 

Det autonoma nervsystemet

Enkelt förklarat kan vi säga att AN, den del av vårt nervsystem som vi inte styr över med viljan, består av det sympatiska nervsystemet (SN) och det parasympatiska nervsystemet (PN).

SN kallas ibland för ”gasen”, det vill säga den del av systemet som får oss att gå igång, vara laddade, aktiva: Yang. Adrenalin försätter oss i beredskap att fly ifrån den attackerande grottbjörnen. Hjärtat pumpar fortare, vissa muskelgrupper dras ihop för att vi ska kunna springa/skydda oss och blodet prioriteras till våra stora muskelgrupper.

När vi sedan sitter tryggt uppe i trädet kan vi pusta ut och PN blir aktivt, ”bromsen”. Här utsöndras en rad lugn-och-rohormoner, bland annat oxytocin, som får oss att släppa muskelkontraktioner, bindväven slappnar av och pulsen sjunker: Yin. Då PN är aktiverat prioriteras matsmältningssystemet, immunförsvaret och fortplantningssystemet.

 

Balansen i livet

Om vi tar en titt på hur vi lever våra liv kan vi få en ledtråd till om vi behöver tillföra mer av den ena eller andra kvaliteten:

Ett utåtriktat liv med många timmars krävande arbete i veckan, sena kvällar och en fritid med mycket intryck och uttryck, och kanske en hård fysisk träning på det, kommer till slut att behöva tillföras en större yinkvalitet genom att skala av och lägga mer fokus på återhämtning. Följderna kommer annars att visa sig i utmattning, högt blodtryck, sämre immunförsvar eller sömnbrist.

Ett liv som levs i soffan, med relativt få fritidsintressen och sparsamt med fysisk aktivitet kommer att till sist visa sig i letargi, övervikt, depression och understimulans. Här behöver vi föra in mer yangbetonade aktiviteter som umgänge med andra, motion och struktur för att hitta en jämvikt.

 

Jag hoppas att förklaringarna ovan har bringat lite klarhet i begreppen yin och yang och att det också kan vara till hjälp när det gäller att skapa en balanserad och hälsosam yogaträning och ett liv i balans.ashtangayoga11 restorative-yoga-dsr img_0549_2_sphinx yin_yang-svg img_6269

Share This