Nu har du tränat på att stilla ditt sinne i två veckors tid. Bra där! Har du dessutom kunnat hålla dig ifrån att värdera resultatet? Om inte, fortsätt träna på det. Många av oss är så starkt präglade på att värdera, bedöma, rangordna och så vidare. Nu försöker vi att lägga allt det där åt sidan för att ge plats till en upplevelsebaserad erfarenhet, en känsla av att vara i sitt varande, inte i sitt görande. 

Du har nu verktyg för att rikta dina sinnen inåt, (pratyahara) och för att hitta ett koncentrerat fokus (dharana). Jag rekommenderade att räkna 50 andetag. Har du mediterat förut kanske du har en bild, ett mantra eller något annat som du har som fokuspunkt eller inre drishti. Det är hit du kan anstränga dig och träna. Det steg vi kommer till nu uppstår när koncentrationen blir helt utan ansträngning. Detta tillstånd kallas på sanskrit dhyana. I dhyana finns fortfarande ett medvetande om att du sitter och mediterar, men inga andetag behöver längre räknas. Tankar kommer kanske, men du behöver inte följa dem. Ljud ringlar in genom öronen, men du behöver inte specificera dem, de blir närmast en fysisk upplevelse istället för att du tänker ”det där är diskmaskinen, en gråsparv, någon går i trappan” och så vidare. Troligen har du också kopplat bort kroppen så till vida att du inte behöver förhålla dig till den just nu.
När detta pågår kan det hända att du upplever att tid och rum försvinner och att du blir ett med allt eller upplöses till ett behagligt intet. Allt är frid och acceptans och det finns en känsla av fullbordan. Då är vi i meditationstrappans sista steg, samadhi. Samadhi är ett tillstånd där vi kopplas på universums oändliga potential, källan varifrån vi stammar. Samadhi kallas också för upplysning eller den högsta formen av medvetande.

Det är viktigt att komma ihåg att de här fyra stegen inte alltid sker i ”ordning” och att du under din meditation kan uppleva att du rör dig mellan de olika tillstånden. Det är så det är!
De olika kvaliteterna kan också upplevas i helt andra situationer. Rätt som det är kan du glida in i pratyahara, till exempel när du sitter på bussen och dagdrömmer. Eller kanske du sitter på en konsert och upplever att du är ett med musiken och allt runtomkring tonar bort, dharana/dhyana.
Har du någon gång upplevt det vi kallar ”flow”? Att du deltar i en fotbollsmatch, en skidutflykt eller har ett uppträdande och det inte längre finns något Jag, utan att du är en del av den större helheten och allt  känns fullständigt självklart, som om du har en perfekt timing och att det du gör inte kräver minsta ansträngning utan snarare ger dig energi. Du behöver inte tänka, utan kroppen gör precis det den ska. Det är samadhi som är på besök.

kronchakrat öppnar sig

Om du håller i din nya vana kommer du att bli rikt belönad. Den första tiden kan du lägga märke till förändringar som att du fattar bättre beslut, tar itu med uppgifter som blivit liggande tidigare eller att du blir ovanligt (eller från och med nu vanligt!) kreativ och hittar lösningar på tidigare problem. Många upplever att de råkar ut för fler lyckliga sammanträffanden, vilket har att göra med att din uppmärksamhet höjs.

Även meditationen blir så småningom vardag. Men den bidrar till en vardag med högre livslust och energi!

Stort lycka till!